När man följer svensk damhockey nära – från de stora arenorna i SDHL ner till bredden i flick- och juniorserierna runt om i landet – är det lätt att dras med i det höga tempot. Men ibland mår man bra av att stanna upp en stund. Att trycka på paus, titta tillbaka på vad som faktiskt har hänt och se var vi befinner oss just i dag, innan nästa stora steg framåt tas.
Man tänka på det där klassiska citatet från filmen Field of Dreams: ”Build it and they will come.” – (Bygg det så kommer de.) Om man sluter ögonen och tittar bakåt för bara några år sedan är det dock lätt att mötas av en bild av damhockeyn som en ganska dyster historia, präglad av trånga förutsättningar, tystnad från förbunden och en ständig kamp i motvind.
Absolut kan man ha åsikter om vad som är fel här och nu, vad som skaver och vad som kan bli ännu bättre – det är en naturlig del av att en sport växer. Men att ibland stanna upp och faktiskt se vad som är bra i dag är ett absolut måste. För när vi lyfter blicken står det klart: svensk damhockey håller absolut världsklass och är en förebild på så många sätt!
Klubbarna som banar väg för en jämlik hockey
En av de största anledningarna till att vi står där vi står i dag är de föreningar som helhjärtat väljer att satsa på en mer jämlik hockey. Det handlar om klubbar som tar det offensiva beslutet att integrera dam- och flickverksamheten på lika villkor, som lyfter in tjejerna i finrummet och som aktivt skapar utrymme för dem att växa. När fler föreningar visar modet att jämna ut spelplanen – och ger damlagen samma förutsättningar när det gäller istider, resurser och organisation – så flyttas hela svensk hockey framåt. Det är ett arbete som krävt mod, men resultatet syns tydligt i form av högre kvalitet och bredare intresse. (Läs gärna mer om mina tidigare tankar kring hur vi lyfter svensk damhockey till nya nivåer).
Regionernas arbete bygger grunden för återväxten
Mellan klubbarnas vardag och de nationella förbundsserierna pågår ett oerhört viktigt arbete ute i regionerna. Det är distriktens och regionernas målmedvetna satsningar på att utveckla flick-, junior- och damverksamheten som skapar de broar som spelarna behöver. Det handlar om allt från regionala utvecklingsläger och spelarutbildningar till att skapa smarta tävlingsstrukturer som fångar upp talangerna i rätt tid.
(Jag återkommer med ett djupare nedslag i det regionala arbetet i ett kommande inlägg!)
NDHL:s otroliga resa – från ostruktur till ett starkt varumärke
Titta sedan vidare på NDHL. Den resa som andradivisionen har gjort är rent ut sagt imponerande. Från att tidigare präglats av brist på struktur, långa och otydliga resor och en kamp i periferin, har serien vuxit ut till en riktig förbundsserie där serieorganisationen och klubbarna har tagit saken i egna händer för att bygga NDHL som ett starkt varumärke. I dag har den en klar och synlig plats – både ute i ishallarna där publiken hittar dit, och i sociala medier där lagen syns och hörs på ett helt nytt sätt. Den professionaliseringen har gett hela regionhockeysverige ett enormt lyft, vilket jag tidigare har uppmärksammat i min hyllning till NDHL och andradivisionens gräsrotsinitiativ.
SDHL:s kommersiella framfart och den digitala synligheten
Parallellt har vi sett hur SDHL har tagit för sig på den kommersiella kartan. Genom smarta samarbeten, ökade sponsorintäkter och inte minst en storsatsning på rörligt material och direktsändningar – som via YouTube och andra plattformar – har ligan gjort sig tillgänglig för en helt ny publik. Matcherna sänds, profiler lyfts fram och damhockeyn syns i flödena på ett sätt som vi bara kunde drömma om för några år sedan. Den synligheten är guld värt för sportens dragningskraft.
Den nya nationella juniorserien och återväxten
Och lägg därtill den helt nya nationella juniorserien som har sett dagens ljus! Att bygga en hållbar struktur för tjejerna i det känsliga steget mellan ungdom och senior har varit en efterlängtad pusselbit. Nu skapas en trygg, utvecklande och utmanande trappa för nästa generation hockeyspelare på riksnivå, vilket säkrar att bredden finns kvar och att spetsen spetsas ytterligare.
Förebilderna på isen och underhållningen som levererar
Låt oss sedan flytta blicken dit där det brinner som mest – ute på isen. Spelarna i våra dam- och juniorserier bjuder i dag på hockeyunderhållning av yppersta klass. Det är ett rasande tempo, teknisk finess och en fysisk intensitet som gör att matcherna är otroligt underhållande att följa från läktarplats. Men deras betydelse sträcker sig långt bortom slutsignalen. De är levande bevis på vad som är möjligt för nästa generation. När unga tjejer ser spelare som tar ansvar, kämpar i varje byte och samtidigt är generösa förebilder som stannar kvar för att skriva autografer, så tänds en gnista. Den synligheten är guld värt för återväxten.
Eldsjälarna, föreningarna och kraften i korridorerna
Ingen stor förändring sker av sig själv. Om man rör sig i Hockeysveriges korridorer och pratar med folk ute i föreningarna märks det tydligt att det finns ett enormt hjärta för sporten. Det är ledare, tränare, föräldrar och eldsjälar som lägger ner otaliga timmar i kalla ishallar för att bygga verksamheter från grunden. Det är den här lokala kraften, tillsammans med klubbarnas och regionernas vilja att satsa på flick- och damlag, som utgör själva motorn i utvecklingen. Utan det fundamentala gräsrotsarbetet hade vi inte haft den bredd vi ser i dag.
Signaler från ett förbund i rörelse
Svenska Ishockeyförbundet kan ibland upplevas som lite tyst eller avvaktande i sina officiella processer, och det finns garanterat strukturella puckar kvar att lägga på rätt plats. Men tittar man på de signaler som faktiskt ges, finns det en tydlig underliggande vilja att vilja framåt. Det finns en ambition att utveckla både flick-, junior- och damhockeysidan långsiktigt. När förbunden, förbättrade strukturer och den enorma viljan ute i klubbarna börjar dra åt samma håll, skapas förutsättningar för något bestående.
Ett gemensamt kretslopp
Utvecklingen av svensk damhockey är ett lagarbete i bemärkelsen att alla behövs. Från förbundets ambitioner och de framåtlutade klubbarnas och regionernas strukturella satsningar, till eldsjälarna i båset, spelarna på isen och publiken på läktaren som skapar stämning. Det finns absolut utmaningar kvar att lösa längs vägen, och det finns strukturer som behöver utmanas. Men innan vi kastar oss över nästa hinder är det viktigt att stanna upp och uppskatta den enorma framflyttning av positioner som har skett tack vare alla som vill vara med och bygga framtiden.
Nu så tittar vi framåt igen och säkrar upp en ännu bättre hockey för alla – med två Tre Kronor-lag som är att räkna med på den internationella scenen, och med två av världens bästa ligor som driver på utvecklingen och tar svensk hockey till helt nya nivåer!
När du ser tillbaka på hur landskapet har förändrats – vad gör dig mest stolt över den resa som svensk damhockey har gjort? Lämna gärna en kommentar!