När vi pratar om damhockeyns utveckling och behovet av tuffare träningsmiljöer riktas blicken ofta mot de nordamerikanska collegeligorna eller våra egna toppserier som SDHL och NDHL. Som jag tidigare har varit inne på i Damhockeyn i Europa: Mellan publikboom och ekonomisk berg-och-dalbana står sporten på kontinenten i ett spännande läge mellan publikboom och ekonomiska utmaningar. Ute i Europa finns det en fascinerande och oerhört viktig pusselbit som har verkat i det tysta i över tjugo år, och som jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet: Europe Women’s Hockey League (EWHL).
Ligan startade säsongen 2004/05 som ett pilotprojekt direkt via det internationella ishockeyförbundet (IIHF). Bakgrunden var glasklar: i många centraleuropeiska och östeuropeiska länder räckte det inhemska spelarunderlaget inte till för att skapa jämna serier, där matcherna annars kunde sluta med tvåsiffriga målskillnader. Lösningen blev att korsa gränserna och skapa en gemensam arena där lagen tvingades möta kvalificerat motstånd helg efter helg.
Från pionjärår till Kazakstan-äventyr och ungersk dominans
Sedan starten har ligan varit ett gigantiskt nationspussel där lag från fjorton olika länder har gästat serien genom åren. Det bjuds också på några riktigt häftiga inslag som man nästan får nypa sig i armen för – som när kazakiska Aisulu Almaty reser tusentals mil tvärs över kontinenten från Centralasien för att spela sina bortamatcher i Centraleuropa (och dessutom bärgat mästerskapstitlar längs vägen!).
Historiskt sett har ligan haft traditionsenliga giganter som österrikiska EHV Sabres Wien (idag Sabres St. Pölten), men på senare år har även ungerska storklubbar tagit över taktpinnen och satt en härlig standard. En annan fin milstolpe är när spelarna själva tog saken i egna händer och bildade EWHLPA (European Women’s Hockey League Players’ Association) för att driva villkor, säkerhet och utveckling.
Det unika med EWHL är just dess kulturella mix, där den disciplinerade centraleuropeiska hockeyskolan möter ungersk teknik, fart och ett otroligt resemässigt engagemang.
Profilerna som bär upp ligan
Det är också värt att lyfta fram att EWHL rymmer flera spännande profiler som håller hög klass. Här blandas tongivande landslagsspelare från länder som Ungern, Italien och Österrike – såsom den vassa slovenska landslagsprofilen Sara Confidenti och skickliga poänggöraren Lucia Haluskova från den slovakiska skolan. Det är spelare med stor rutin och bländande teknik som driver upp tempot på isen och visar prov på den höga nivå som ligan faktiskt besitter.
Säsongen 2026/27: Samtliga lag och premiärresultat
När vi nu blickar mot säsongen 2026/27 är det dags för en ny spännande upplaga där åtta lag gör upp om mästerskapstiteln. Ligan tjuvstartade med sin premiär helgen den 13 september 2026, och vi har redan bjudits på underhållande matcher – som när KSV Highlanders ställdes mot Graz99ers Huskies i ett intensivt möte som till slut slutade med en 5–2-seger för KSV!
Här är samtliga åtta lag som gör upp i EWHL denna säsong:
- Sabres St. Pölten (Österrike)
- MAC Budapest (Ungern)
- Budapest JA (Ungern)
- EV Bozen Eagles (Italien)
- KSV Highlanders (Österrike)
- Lakers Kärnten (Österrike)
- Graz99ers Huskies (Österrike)
- VSV Lady Hawks (Österrike)
De österrikiska lagen spelar dessutom ett parallellt nationellt race i AWHL (Austrian Womens Hockey League) vid sidan av det internationella EWHL-spelet.
Ska man vara helt ärlig är det dock inte en dans på rosor att driva en så här utspridd liga. En av de största utmaningarna för EWHL är just logistiken och ekonomin. Att få ihop spelscheman när lag ska resa mellan alptopparna och Ungern kräver ett enormt ideellt hjärta, stenhård planering och uppoffringar från både spelare och ledare. Det är en tuff vardag ekonomiskt, och det ställer stora krav på organisationerna att hålla igång verksamheten på sikt.
Var kan man följa EWHL-matcherna?
Vill man som hockeyentusiast här hemifrån följa dramatiken nere på kontinenten, är det fullt möjligt! Många av ligans matcher – inte minst de med österrikiskt deltagande och spännande toppmöten – sänds via strömningstjänsten SportEurope.tv. För den som vill följa spelscheman, tabeller och livorapportering i detalj är det den officiella sajten ewhl.hockey samt det österrikiska förbundets Game Center som gäller. Det är bara att klicka sig in och njuta av hockeyhjärtat på andra håll i Europa!
Vad innebär EWHL för SDHL – och varför förblir Sverige bäst i Europa?
För de europeiska lagen fyller EWHL en absolut livsviktig funktion för att bygga spets och ge landslagsspelare den internationella matchning som krävs. Men hur står sig detta mot SDHL.
Ser man till EWHL:s roll, fyller ligan en fantastisk funktion för länder med mindre underlag, men SDHL förblir ohotad som Europas absolut bästa och mest konkurrenskraftiga liga. Varför är det så?
- Den dagliga träningsmiljön: EWHL spelas ofta utspritt med helgmatcher och sammandrag på grund av de enorma avstånden. SDHL är en nationell serie med fasta, dubbla möten (hemma/borta) där lagen möter varandra i ett högt och jämnt matchtempo veckan ut. Det skapar en helt annan hållbarhet över en hel säsong.
- Bredden i toppen: I SDHL finns i princip inget lätt motstånd; alla tio lagen håller en internationellt mycket hög nivå med professionella upplägg. I EWHL är det oftare några få toppdragare som drar ifrån på grund av de skiftande förutsättningarna.
- Klubbarnas förankring: Många SDHL-lag är integrerade med de stora SHL-klubbarna (som Luleå, Frölunda, Brynäs och MoDo), vilket ger tillgång till elitanpassade hallar, fystränare och medicinska team som mindre fristående europeiska klubbar har svårt att matcha.
För SDHL fungerar EWHL snarare som en viktig kollega och plantskola ute i Europa. Många spelare som fostras i Centraleuropa och vill ta nästa steg i karriären väljer sedan att flytta till Sverige och SDHL för att spela i den miljö som slutligen skolar dem för den absoluta världstoppen.
Kort sagt: EWHL gör ett beundransvärt jobb med att hålla elden levande och skapa spets i Centraleuropa trots tuffa logistiska hinder, medan SDHL är det skinande skyltfönstret där morgondagens stjärnor härdas. Min framtidstro på den europeiska damhockeyn är hur som helst stark – när säsongen nu rullar på för fullt i EWHL är det bara att lyfta på hatten för allt eldsjälsarbete som gör det möjligt!