Svensk damhockey har nått en mäktig milstolpe. Inför säsongen 2016/2017 tog ligan steget till att bli Svenska Damhockeyligan, och nu firar man ett helt decennium under den flaggan. Men för att förstå hur stor den här resan faktiskt är – och hur långt sporten har tagit sig – behöver vi dela upp historien i två distinkta epoker.
Det är i detaljerna man märker att det vankas jubileum för ligan!
När SDHL nu firar sitt mäktiga 10-årsjubileum syns det till och med på arbetsredskapet ute på isen. Jubileumslogotypen präglad direkt på pucken är en underbar liten detalj som påminner om den enorma resa svensk damhockey har gjort – från kaffe på termos till glänsande proffsmatcher på absolut högsta nivå.
Har du spanat in jubileumspucken i din hall ännu?
Här är min tillbakablicken på de två kapitel som har format svensk damhockeys högsta liga till den jätte som den är idag.
Kapitel 1: Riksserietiden (2007–2016) – Pionjärerna som lade grunden
När ligan drog igång hösten 2007 bar den namnet Riksserien. Det var ett namn som skapades för att knyta ihop landet i en gemensam, nationell serie och skilja den från de gamla regionala divisionerna. Men ärligt talat lät det mer som ett administrativt förbundsmästerskap än den glödheta elitserie den faktiskt var.
Under den här epoken bars verksamheten upp av en närmast enastående passion och ett ideellt hästjobb:
- Dubbelarbete och vardagspussel: Spelarna slet ofta på ett vanligt civilt jobb eller pluggade på dagen, för att sedan med glädje hasta iväg till ishallen på kvällen.
- Logistiken: Resorna skedde ofta trångt i gemensamma minibussar med utrustningen packad från golv till tak.
- Ur-pionjärerna 2007: I det historiska startfältet för den första säsongen hittade vi AIK, Brynäs, Leksand, Linköping, Modo, Segeltorp, Skellefteå och Växjö.
Utan det enorma slitet som spelare, eldsjälar och ledare la ner under Riksserie-eran hade svensk damhockey aldrig haft den starka språngbräda som krävdes för att bygga framtidens succé.
Kapitel 2: SDHL-eran (2016–2026) – 10-årsjubilaren som exploderat
Inför säsongen 2016/2017 klev vi in i en helt ny värld. Klubbarna ville ta ett eget helhetsgrepp om produkten, professionalisera verksamheten och bygga ett starkt eget varumärke. Förkortningen och upplägget spegelvände medvetet herrsidans SHL för att tydligt signalera att damernas högsta serie är dess absoluta motsvarighet – en elitliga för de bästa spelarna. Namnet Svenska Damhockeyligan (SDHL) föddes.
De tio klubbarna som klev ut som pionjärer i den historiska allra första SDHL-upplagan hösten 2016 var AIK, Brynäs, Djurgården, HV71, Leksand, Linköping, Luleå, Modo, SDE och Sundsvall Wildcats (där Djurgården bärgade det historiska guldet under den nya flaggan).
Resan fortsatte, och sommaren 2021 klev Svenska Spel in som stor huvudsponsor i en historisk jämställdhetssatsning med ett mångmiljonavtal. I samband med det lades ett officiellt sponsorprefix till namnet, även om förkortningen SDHL stannade kvar lika starkt i folkmun och på läktarna.
Vägen till dagens stabila tioarlagsserie har förstås bjudit på utmaningar, där historiska kämpar som Sundsvall Wildcats och Göteborg HC (som fick platsen efter Sundsvall) under årens lopp har tvingats till tuffa avslut. Men det fina i den kråksången är att hockeyhjärtat i Sundsvall aldrig har slutat slå – i dag hittar vi dem med ny, sprakande energi på väg uppåt igen i NDHL, redo att mata på underifrån. Att en så pass ung serie ändå har kunnat skaka av sig barnsjukdomarna, bygga en solid grund och idag stå starkare och stabilare än någonsin är en mäktig markör för hur långt svensk damhockey har kommit.
Under det här decenniet har utvecklingen tagit fart på alla fronter:
- Från termos till miljonpublik: Under Riksserien handlade mycket om att släpa med en kaffetermos till kalla ishallar med obefintlig mediabevakning. Idag drar ligan nära 2 miljoner digitala visningar på Youtube och slår publikrekord med tusentals jublande fans på läktarna.
- Högteknologi på isen: Glöm tidernas diskussioner om pucken var över mållinjen eller inte. Moderna SDHL-arenor har rustats upp med avancerade system för videodomare, målkameror och smart teknik med inbyggda sensorer i puckarna för absolut precision.
- Domarna hänger med i kurvan: Även domarrollen har professionaliserats. Med det fullt implementerade 4-domarsystemet, modern kommunikationsutrustning direkt i öronen och ett fördjupat samarbete med förbundet håller domarna numera samma höga internationella klass som spelarna.
- Fysik och regler: Från säsongen 2022/2023 tilläts kroppskontakt fullt ut, vilket har lyft spelets tempo och fysik till nya höjder. Dessutom spelas det sedan 2025 om Kronprinsessan Margaretas Pokal – en handsmidd silverskapelse som knyter an till historien.
Perspektiv på historien: En ung liga med stor fart och stöttande krafter
För att förstå hur snabbt det faktiskt har gått kan man titta på herrsidans motsvarighet. Medan herrsidan har byggt sin produkt under nästan ett sekel, har damernas högsta serie på bara ett enda decennium gjort samma resa från pionjärstadie till fullfjädrad, högteknologisk proffsliga. En stor del av den framgången har vilat på den avgörande samverkan med SHL och de framåtlutade klubbar som kavlat upp ärmarna. Samtidigt kan man inte låta bli att skicka en lätt pinsam blick mot de traditionstunga herrföreningar som fortfarande står med armarna i kors och vägrar lyfta ett finger för tjejerna – det är dags att vakna upp och inse vilket tåg som har lämnat perrongen! För de klubbar som faktiskt satsar helhjärtat visar att det är här den mest spännande framtiden finns. Att hinna med den expansionen på tio år är inget annat än en bragd.
När idrottsdrama blir historia: Den episka maratonmatchen
Att äkta idrottsdrama hör sporten till bevisades inte minst under det rafflande kvaldramat mellan Leksands IF och Färjestad BK. Om du, liksom jag, satt klistrad framför tv-rutan och undrade om matchen någonsin skulle ta slut, så vet du vad jag pratar om. Där bjöds vi på en mäktig maratonmatch som har skrivit in sig i historieböckerna – en riktig jätterysare där spelarna krigade i smått otroliga 156 minuters effektiv speltid efter hela fem (!) övertidsperioder. Vilket mäktigt prov på vilja och uthållighet! När sändningen bara rullade vidare timme efter timme krävdes det ett pannben på absolut högsta nivå av både spelare, domarteam och oss soffpotatisar som bara satt med händerna för ansiktet.
Färjestad BK är det färskaste tillskottet som har krigat sig hela vägen upp och in i SDHL-familjen. Det var en resa som krävde både ett stenhårt pannben och obegränsat med tålamod – men som också bevisade varför man aldrig någonsin räknar bort vilja i en ishall.
Jubileumssäsongen 2026/2027: Tio lag som krigar om guldet
När jag kliver ut i arenorna för att följa jubileumssäsongen är det följande tio fantastiska föreningar som gör upp om den åtråvärda pokalen:
- Brynäs IF
- Djurgårdens IF
- Frölunda HC
- Färjestad BK
- HV71
- Linköping HC
- Luleå HF/MSSK
- MoDo Hockey
- SDE HF
- Skellefteå AIK
Resan har gått från genuina, kalla betongläktare och gissningar kring mållinjen under Riksserien till högteknologiska arenor, knivskarp domarkommunikation, glänsande jubileumsmatcher och stjärnspäckade laguppställningar i världsklass. Men hjärtat, glöden och kamratskapen i svensk damhockey? Den brinner precis lika starkt idag som hösten 2007.
Vad minns du bäst av förvandlingen från Riksserien till SDHL? Vilket lag tycker du har tagit det mest imponerande klivet under de här 10 åren? Dela med dig av dina tankar i kommentarerna nedan!
Vill du läsa mera om helheten vart damhockeyn lyckats med fram till nu läser du det i mitt tidigare inlägg Stanna upp, titta bakåt och se vart damhockeyn är idag – innan nästa steg tas!