När man rör sig ute i ishallarna eller surfar runt bland inläggen på nätet är det lätt att den där lilla gnälliga ådran vaknar till liv när man pratar svensk damhockey – visst kan man ibland muttra över att saker borde rulla på snabbare eller skötas annorlunda. Jag vet med mig att jag själv har haft den tonen emellanåt i det jag skriver.
Men sanningen är ju att det bakom kulisserna pågår ett oerhört hängivet och stenhårt arbete som vi alldeles för sällan ser på ytan. För att verkligen förstå och lyfta fram det som byggs upp i våra ishallar, vände jag mig därför direkt till landets regioner för att få ta del av det fina och viktiga arbete de faktiskt lägger ner.
Först ut att svara var Region Öst, och här vill jag verkligen sätta ljuset på det imponerande arbete som bedrivs. Ett stort och varmt tack till er för ett fantastiskt, öppet och djupt insiktsfullt svar! Det är ett svar som visar vad som händer när man kavlar upp ärmarna och jobbar med struktur, hjärta och tålamod över tid.
En resa mot fasta strukturer som ger resultat
Inom Region Öst har dam- och flickishockeyn varit ett dedikerat fokusområde ända sedan 2014. Utvecklingen sedan dess talar sitt tydliga språk: från att ha haft endast fyra flicklag totalt i Stockholm och 418 kvinnliga spelare säsongen 2013/2014, har man de senaste säsongerna legat stabilt på 60–65 flicklag (U10F–U16F) och närmare 2 400 aktiva spelare.
Bakom de siffrorna ligger ett stenhårt, metodiskt arbete som förtjänar att hyllas. En av de absolut viktigaste nycklarna i det tidiga skedet var att driva igenom möjligheten för tjejer att spela som ”paraplyspelare”, så att de slapp tvingas välja mellan pojk- och flicklag. Parallellt har fokuset legat på att få föreningarna att starta upp hockeyskola och lag på egna istider för tjejerna.
Snabbfakta: Några viktiga milstolpar inom Region västs arbete med tjej- och damhockeyn
- Historisk dörröppnare (2013/2014): Drev igenom regeln för ”paraplyspelare” så att tjejer slapp tvingas välja mellan pojk/herr- och dam/flicklag.
- Först i landet: Lanserade en renodlad Damjuniorserie redan säsongen 2020/2021 för att täppa till det klassiska glappet till seniornivå.
- Dam-flickutveckling 2.0: Ett nyligen genomfört strategiarbete för att möta tillväxtstagnation och vässa den sportsliga spelarutvecklingen.
- Blomstrande bredd: Utöver representationslagen finns en robust damrekreationsverksamhet med drygt 20 lag i olika serienivåer.
Helheten sätter agendan – och takhöjden är hög
En av de finaste insikterna i regionens svar är att man inte isolerat tittar på en enskild serie, utan förstår att helheten måste hänga ihop. Allt börjar i hockeyskolan med egen is och att bygga föreningar där flick-, pojk-, dam- och herrutveckling är en självklar del av kulturen. Genom att arbeta klokt med bryggorna mellan U16F, junior- och seniorverksamhet – samt erbjuda härliga mötesplatser som den årliga Stockholm Women’s Hockey Tournament (som numera samlar lag från U10F ända upp till U16F) – skapar man både gemenskap och långsiktighet.
Som jag tidigare varit inne på i mina krönikor kring att damhockeyn behöver spelas i form handlar ju mycket av utvecklingen om att faktiskt få till matcherna och de hållbara spelplattformarna, snarare än att bara träna sig fram. Just därför är det extra intressant att se hur regionen resonerar kring balansen i seriestrukturerna. Det som också gör dialogen så spännande är att man öppet lyfter fram att vi ibland kan ha olika syn på tempo och vägval (exempelvis kring frågor som seriestrukturer och remissvar). Det är precis så det ska vara i en levande idrottsrörelse! Så länge vi är rörande överens om det gemensamma slutmålet är de sunda, erfarenhetsbaserade diskussionerna om vägen dit helt avgörande för att vi ska utvecklas på bästa sätt.
Hur ser det ut i resten av landet?
Frågan är ställd och skickad till landets fyra regioner – det vill säga Region Norr, Region Väst, Region Syd och Region Öst.
Att först ut att svara är just Region Öst gör mig genuint både så glad och varm i hjärtat. Det gedigna arbete som görs där, och inte minst deras fina vilja att så öppet dela med sig av sin resa och sina insikter, visar verkligen vilket otroligt engagemang som finns där ute.
Med Region Östs inspirerande svar som grund hoppas jag nu att få återkomma framöver och skriva om lika spännande framtidsresor, strategier och insatser från de övriga regionerna. Häng med när vi fortsätter att följa bygget av svensk damhockey från grunden!